Cheyenne indianerna kom från trakterna runt de stora sjöarna i centralnorra USA. De höll till i sitt inträngda område väster om Missourifloden. Ceyennerna ansågs vara ganska aggressiva och flera andra stammar såsom kiowa, comancher, kråkindianer och pawnee blev tvungna att förflytta sig västerut för att lämna plats åt Cheyenne indianerna som tog deras område.
Cheyennerna ansågs även ha en krigisk sida och tog ofta fångar från andra stammar. Man har lyckats fastställa att de tagit fångar från sammanlagt 28 olika stammar. Det var också vanligt att kvinnorna som tagits tillfånga gjordes till hustru av Cheyennekrigare. P.g.a. detta är det nästan ingen Cheyenne indian idag som inte har anor från en annan stam!
Det var vanligt att männen var ute och jagade och försörjde familjen med mat och andra behövligheter. Kvinnorna skötte om hushållet och gården, plockade bär och tog hand om barnen. De såg till att allt i hemmen fungerade som det skulle. Cheyennerna levde i tipier vilket är ett tält gjort utav buffelskinn. Tack vare arbetshästen, som har stor betydelse i Cheyennefolkets liv, kunde folket utveckla och förstora sin mobila bostad - tipin. Det första spåret av Ceyenne indianerna kommer från 1200-talet. Då var Ceyenne indianerna bofasta bönder men med tiden blev det nomader som förflyttade sig runt och bodde nästan aldrig på samma ställe. De började följa buffeln som fick större betydelse för deras diet.
Man har lagt mycket tid på att försöka översätta och ta reda på den riktiga betydelsen för ordet Cheyenne. Vissa argumenterar för att ordet betyder Lilla Cree vilket är en annan indianstam. Detta skulle kunna betyda att Cheyenne indianerna och, åtminstone präriecreerna var besläktade med varandra eller hade nära kontakt. Den bokstavliga betydelsen av creeindianernas namn är MaNs^tiN´ c^a vilket betyder kanin. Man tror att detta kan antydan på att Cheyenne indianerna använde sig utav kanin både till mat och till päls.
